Backpackpackers

Hejsan morsan, hejsan stabben
Här är brev från - älsklingsgrabben
Vi har kul på kolonin
Här finns en massa rika svin
Vi bor i ett råtthål med en massa sängar
Kan ni skicka mera pengar?
För det vore en god gärning
Jag har spelat bort vartenda dugg på tärning...
-
Morsning!
-
Jag lånar lite av vår nederländske nationalskald idag. Egentligen har jag ingen lust alls att skriva, men någonstans får man ju vända sig. Ett tomt Word-dokument är ett bra bollplank, en vän att lita på. Tyst, förstående, kräver inget i gengäld - och den ende som orkar höra en vilsen 20-åring älta livets trauman .
-
Högmod får före fall.
Ropa inte hej förrän du är över bäcken.
Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket.
Bättre med en rövare i polen än en polare i röven.
Ni fattar galoppen. Tänkte klämt in den där med den flyga för nära solen, men jag kom inte på den. Rövgrejen fyllde platsen med bravur.
-
Jag var på så hiskeligt bra humör för några timmar sen. På schemat för kvällen stod ett obligatoriskt casinobesök. Över hela Macao syns Grand Lisboa, ett skrytbygge för nyrika kineser och högmodiga västerlänningar. Likt ett barn på julafton äntrade jag dess överdådigt dekorerade lobby. Mitt hår var för en gångs skull välvårdat, jag luktade överklass, mina kläder var rena och förhållandevis stilfulla. Mina skor var vitare än någonsin i kristallkronornas sken - det här var min kväll.
-
500 kronor hade jag tagit med mig - jag kände att det var ungefär så mycket jag var beredd att förlora. Med tanke på att man just nu vänder på varje krona är det mycket pengar, men samtidigt kommer jag förmodligen aldrig mer sätta min fot i detta österns Las Vegas. Hemma är det ju inte ens en fulltank.
-
Någon timme eller två efter att jag äntrat lobbyn kunde jag konstatera mig 410 dollar rikare. Dessvärre Hongkongdollar, som är lika lågt värderad som vår svenska krona.
Rött och svart växlade som sig borde vid roulettebordet - resten skötte jag och sannolikhetsläran. Smått odödlig gled jag upp på pokervåningen (efter en liten dyr utflykt till de enarmade banditerna) och slog mig ner vid ett gratisbord för nybörjare. Billigaste pokerbordet skulle kosta 1000 kronor att köpa in sig på, vilket jag naturligtvis inte skulle lägga från egen ficka. Jag nöjde mig med gratispoker, och precis bakom dealern visades Manchester United, favoritlaget som jag inte sett sen jag lämnade Sverige.
3-1 till United och en timme gratispoker senare var det dags att styra kosan hemåt (förövrigt var Rooneys passning till 3-1-målet det vackraste jag sett på hela resan - den slår kinesiska muren!). Jag kunde inte vara på bättre humör.
-
På väg mot utgången fick jag en snilleblixt. Jag kunde ju köpa in mig på pokerbordet sålänge det var för vunna pengar - jag skulle då inte komma hem med mindre pengar än jag gick dit med. Högmodiga och odödliga skulle jag och min vän sannolikhetsläran bara hämta hem lite mer pengar på rouletten.
-
Tji fick jag. Nu ligger jag här och surar på mitt hotellrum, utan mina vunna pengar eller de jag hade med mig. Kanske var det där knäet i skrevet som tar ner mig på jorden - vi kan ju alltid hoppas.
-

Resterna av St. Pauls Cathedral.

Torget här i Macao. Förövrigt syns ett rivningsobjekt till hotell i bakgrunden. Det är vårat nya boende - billigast i stan!

Det gick upp för oss att det var här vi skulle firat jul...

Brantaste gatan jag gått ner för!

Grand Lisboa - likt en sjöjungfru lockar hon och bedrar...
-
Over and out.
/Sam