Dag 105 - Mot Nya Zeeland
Morsning!
-
Enligt sedvanlig ordning tvingade jag upp mig själv alldeles för tidigt, som tur är går det ju att hitta motivation om man ska flyga till Nya Zeeland - en drömdestination för egen del ända sedan de trygga dagarna på Väröbackaskolan.
Dessvärre hade jag gått samma nit som med Filippinerna - i kön till incheckningen kom jag på att jag hade missat att kolla om man var tvungen att ha en biljett ut ur landet, jag hade helt förträngt det och räknade kallt med 3 månaders visum. Den här gången var det dock lite svårare - jag fick bara dryga 30 minuter, och förra gången visste jag ju att jag skulle till Kuala Lumpur.
-
Där satt jag, utan någon direkt resplan och tvungen att ta mig ut ur Nya Zeeland. Jag bestämde mig snabbt för att 5 veckor borde bli bra i NZ, och efter att ha bildgooglat Cooköarna bestämde jag mig för att dra dit, utan att direkt ha en aning om var det låg. Dumt att gå på samma nitlott, men jag kom relativt lindrigt undan. 1800 för att komma till en paradisö ute i Stilla Havet får man kanske leva med.
-
Kom som tur var med planet, och på flygplatsen i Auckland väntade Michelles mamma. Har hållt kontakten med Michelle sen vi träffades i Moskva, hon pluggar för tillfället i Lund. Kändes lite bisarrt, hon sitter därhemma i ett vintrigt Sverige på andra sidan jordan medan jag bor hos hennes familj på andra sidan jorden. Michelles mamma, Christine, visade runt mig lite i ett somrigt Auckland innan vi drog oss tillbaka och jag installerade mig på rummet. Kändes riktigt gott att ha ett rum för sig själv igen.
-
Enligt sedvanlig ordning tvingade jag upp mig själv alldeles för tidigt, som tur är går det ju att hitta motivation om man ska flyga till Nya Zeeland - en drömdestination för egen del ända sedan de trygga dagarna på Väröbackaskolan.
Dessvärre hade jag gått samma nit som med Filippinerna - i kön till incheckningen kom jag på att jag hade missat att kolla om man var tvungen att ha en biljett ut ur landet, jag hade helt förträngt det och räknade kallt med 3 månaders visum. Den här gången var det dock lite svårare - jag fick bara dryga 30 minuter, och förra gången visste jag ju att jag skulle till Kuala Lumpur.
-
Där satt jag, utan någon direkt resplan och tvungen att ta mig ut ur Nya Zeeland. Jag bestämde mig snabbt för att 5 veckor borde bli bra i NZ, och efter att ha bildgooglat Cooköarna bestämde jag mig för att dra dit, utan att direkt ha en aning om var det låg. Dumt att gå på samma nitlott, men jag kom relativt lindrigt undan. 1800 för att komma till en paradisö ute i Stilla Havet får man kanske leva med.
-
Kom som tur var med planet, och på flygplatsen i Auckland väntade Michelles mamma. Har hållt kontakten med Michelle sen vi träffades i Moskva, hon pluggar för tillfället i Lund. Kändes lite bisarrt, hon sitter därhemma i ett vintrigt Sverige på andra sidan jordan medan jag bor hos hennes familj på andra sidan jorden. Michelles mamma, Christine, visade runt mig lite i ett somrigt Auckland innan vi drog oss tillbaka och jag installerade mig på rummet. Kändes riktigt gott att ha ett rum för sig själv igen.
Tog det bara lugnt resten av kvällen. Efter en simtur i poolen och en god middag slocknade jag ganska skönt i min dubbelsäng, som höll ganska många klasser högre standard än de skraltiga hostelsängar jag vant mig vid. Bör väl tillägga att det inte är något fel på den Nya Zeeländska gästvänligheten.
On the way down. Auckland, New Zealand
Aaah. Just like coming home! Auckland, New Zealand
View over Auckland, New Zealand.
Some memorial up on the hill. Auckland, New Zealand.
Maori totem poles. Auckland, New Zealand.
-
Over and out.
/SamKommentarer
Trackback
