Backpackpackers

Morsning!

-

Alldeles för tidigt gick bussen ner mot Milford Sound. Resan i sig var en upplevelse - den räknas som en utav världens vackraste bilfärder. På vägen åkte vi förbi de berg som agerar Dimmiga Bergen i Sagan om Ringen-filmerna. Vi stannade för att ta lite foton i en damm som gav fina reflektioner av bergen, men något annat fångade då mitt intresse. I den lite större dammen gick det knappt att få några reflektionsbilder - vattnet var fullt av ringar efter vakande öringar! I det kristallklara vattnet kunde man lätt räkna till ett halvt dussin fina fiskar som gled runt och mumsade på kryp i ytan...

-

Väl i Milford drog vi ut på en kryssning i fjorden. Träffade på en Kungsbackakille som även han gjorde kryssningen. Alltid skönt att prata lite svenska som omväxling!

-

När de andra åkte tillbaka till Queenstown checkade jag in på hostellet. Jag frågade om det fanns några fiskemöjligheter, och det skulle visa sig att ett stenkast från hostellet forsade en strid ström fram. Spenderade eftermiddagen med att fiska här. Efter att ha satt min alldeles för dyra Rappalawobbler var jag även tvungen att korsa strömmen, som nådde upp till midjehöjd. Inget jag vill rekommendera, smältvatten från glaciärer har en tendens att vara lite småkyligt... Hade på en fin öring, som jag dessvärre tappade.

-

På kvällen ställdes jag inför ett stort dilemma. Planen för kvällen var att ta lite skymningsbilder på fjorden - men helt plötsligt hade öringen blivit som galen i strömmen! I varje kast var det en fisk som följde efter, och lyckades även kroka två mindre fiskar - jag var helt enkelt tvungen att göra ett val mellan de två stora intressena foto och fiske. Resultatet kan ni nog ser här nedan - det var kanske inte helt fel val trotsallt...

-

Förövrigt höll jag på att bli av med mina fiskegrejer. När jag drog ner till fjorden och fotade hade jag fiskegrejerna med mig, men dessa lämnade jag i strandbrynet, för att slippa släpa runt på dem när jag fotade. Dessvärre blev jag så inne i fotandet att jag glömde bort fiskegrejerna, och när mörkret väl fallit var det omöjligt att hitta dem. Jag fick höra från några lokalbor att tidvattnet snart skulle svepa in, och då hade det bara varit att säga hejdå till all utrustning. Som tur var fick jag stannat en bil och bett den lysa ner mot stranden, och i en ljusstrimma mellan buskagen kunde jag skymte en plastkasse 200 meter ut på sandslätten. Puuh!

-

I letandet träffade jag även på ett gäng glada britter, som jag tog en biljardmatch med. Efter matchen promenerade jag hem till hostellet i mörkret, och det var med största säkerhet den vackraste kvällspromenade i mitt liv. Ovanför mig lyste stjärnorna och månen, himlen och luften var lika klar som den varit i den mongoliska vildmarken. Runtom mig kunde jag se konturerna av bergstoppar, en del runt 2000 meter höga. Helt plötsligt började ännu en stjärnhimmel tändas runtom mig - i dikena, i buskarna och i lövtaket gjorde tusentals lysmaskar sitt för att lysa upp min väg hem.

 

-

Resans minsta fangst!

Milford Sound, New Zealand.

Lekt lite med fargerna... Milford Sound, New Zealand

Ett gang glada britter!

-

Over and out.

/Sam