Backpackpackers -

Dag 129 - Stuck in Queenstown...

Morsning!

Eftersom min kamera nu anlänt kunde jag dra mig ner till Milford Sound. Detta fjordlandskap, som ofta räknas till en av de mest sceniska platserna på jorden, var en av de platser jag drömde om att komma till under mina sena, omogna tonår.

Jag hade inte bokat in mig på någon resa, utan hade tänkt att lifta mig åt det hållet, vilket gick sådär. Jag fick skrivit min skylt, men sen så jag gick jag mest runt och drällde som vanligt. Jag träffade även på Bella och Isabelle, som jag träffade på på färjan till Picton för några veckor sen. De hjälpte glatt till att käka upp resterna av öringen - fisken fick högsta betyg igen!

När jag väl packat och var redo att lämna var det redan sen eftermiddag, men eftersom det inte fanns några bäddar kvar på hostellet längre var jag så tvungen att lämna. Just som jag skulle lyfta upp min packning kom receptionisten och berättade att de fått en avbokning, vilket gjorde valet enkelt. Jag stannade en till natt, och bokade istället in mig på en tidig buss till Milford morgonen därpå. Eftersom jag ville stanna lite längre på det som sades vara en utav världens vackraste platser, arrangerade jag med resebyrån så att jag kunde stanna över natten, för att åka hem med nästföljande dags dagstur.

Förövrigt har jag glömt att nämna min halvgalna, rugbyspelande rumsgrannar som jag delat rum och kroppsodör med under större delen av veckan - Harry och Ben! Sköna typer det där, även om de kanske tedde sig lite omogna ibland - de var ju trots allt bara 19. De käkade proteinpulver och spände bicepsen i spegeln - galet löjligt!