Just to let you know...
Dag 137 - Fishing competition in Lake Tekapo
Morsning! (CHECK OUT ALL THE NEW PICS FROM DAY 134)
-
Klev upp i ottan för att dra drömfisken, vilket gick sisådär i båda fallen. Hade tydligen lyckats snooza på fem alarm i 50 minuter i mitt dormrum, vilket inte var alltför populärt. Hade en lite äldre engelsk tjej i rummet som tydligen inte uppskattade Slagsmålsklubben klockan 5 morgonen...
-
Vid sjutiden var jag nere vid vattnet och såg dagen gryna, dessvärre var det helt galet kallt.
8 timmar senare kunde jag stämpla ut, och endast haft en öring som följde efter draget. Sjön är konstgjord och för tillfället släpptes inget vatten ut ur kanalen, men bakom kraftverksluckorna hade en liten damm bildats där en hel del fisk hade fastnat. Jag räknade till knappa 30-talet lättfångade öringar i den lilla gölen, varav ett par säkert låg på 2-3 kilo. Dessvärre var fisket där ganska förbjudet...
-
På kvällen var det prisutdelning och grillning för alla i tävlingen. 120 hade varit med, och 59 fiskar hade landats. Tyngsta fisken var på blyga 1.6 kilo - vårt öringfiske på västkusten kanske inte är så pjåkigt ändå!
Gott om fisk fanns det att äta, och mängder av priser delades ut. Riktigt trevligt! Träffade även på två killar på prisutdelningen som jag träffat på nere vid vattnet. De bor i Christchurch, som är nästa stopp på resan. De tog mig gärna ut på en fisketur i Christchurch, tydligen är laxfisket bra där. Att guida ut en svensk på fiske skulle tydligen vara en ursäkt god nog att slippa hushållssysslorna för en kväll.
"Sam, SAM, all the way from Sweden, I mean SWEDEN - He's out there all alone by the rivermouth, lost and cold. He'll probably drown if we don't go out there and fish with him" sa den ene utav killarna, och låtsades att hans fru stod framför honom.
"Yeah, noway that they'll say no to that. That's a great excuse - which is exactly what we're looking for" fyllde hans kompis i, och gav mig deras nummer. Finns inga härligare människor än Kiwis!
-
Resten av kvällen spenderades i en sackosäck på hostellet med lite U2 i öronen.
Förövrigt måste jag säga att jag aldrig har varit i ett land där någon sport varit så dominant som rugbyn är här eller där något landslag varit så älskat som det Nya Zeeländska rugbylandslaget, All Blacks. Intresset är så galet stort att det inte går att föreställa sig om man inte varit här...
Lake Tekapo, New Zealand.
Trout, trout, trout!
Lake Tekapo, New Zealand.
Lake Tekapo, New Zealand.
Trout, trout, trout.
The boat fell off the trailer...
-
Over and out./Sam
Dag 136 - Lake Tekapo
Morsning! (CHECK OUT ALL THE NEW PICS FROM DAY 134)
-
Idag gick bussen mot Lake Tekapo, en sjö med vatten blåare än något tropiskt hav jag någonsin sett.
På vägen passerade vi Mouraki Boulders - stora, klotformade stenar, lite halvt malplacerade på en sandstrand på Nya Zeelands östkust.
-
Väl framme i Lake Tekapo fick jag höra om helgens fisketävling, och bestämde mig för att stanna 3 nätter.
Föraren hade samlat in pengar från alla på bussen och anordnat en grillning för kvällen, innan detta försökte jag att drilla en fisk. Gick inget vidare den här gången heller...
-
Efter en trevlig grillning samlades hela gänget framför den öppna brasan, där de spelade kort, lade pussel och skrattade ikapp. Utanför fönstret strök en yngling från andra sidan jorden och önskade sig tillbaka till den halländska myllan - inte en enda liten mask fanns att finna i den torftiga jorden!
-
Utan mask och lite halvt köldstel klev jag in i gemenskapen ett bra tag senare. Träffade på en skåning som hette Jonas, som varit ute på resande fot i lite knappt ett år. Det blev efterlängtad fotbollsprat på vårat kära modersmål inpå småtimmarna. Kändes skönt att stå där på andra sidan jorden och prata om hur man kunde matcha Sidleds-Danne i kvalet, eller det ofattbara faktum att Kim Källström fick slå den där förödande straffen mot Danmark på Stadion...
The hammered hedgehog?!
-
Over and out.
/Sam
Dag 135 - Sightseeing in Dunedin
Morsning! (Check out all the new pics from day 134!)
-
Fick en fin present på posten idag - minneskort och batteri till kameran!
Spenderade förmiddagen med att tvätta och städan väskan på all gammal skit.
-
Drog mig sedan ut på staden och körde lite gammal hederlig sightseeing, vilket innebär en stads alla katedraler. Skottarna gjorde ett bra jobb med dessa under 1800-talets andra hälft! Finns något med stora katedraler som alltid gör dem sevärda. Inte för att dessa kom i närheten av Il Duomo i Milano eller katedralen i Palma, men ändå sevärda. Imponerande byggen helt enkelt!
-
Efter detta drog jag och två tyskor bort för att traska upp för världens brantaste gata. Undrar vilket Guiness-rekord i ordningen det var man besökte på den här resan. Inte så mycket att hänga i granen, men brant var den allt. Fanns väl inte så mycket bättre saker att göra i Dunedin en eftermiddag där termometern kröp under 10 grader...
-
På kvällen visade jag Deutschland über Alles hur man spelar biljard. Vet inte vad det är som gör det, men det känns alltid bra att slå tyskar.
Over and out.
/Sam
Just to let you know...
I'll try to catch up, but right now I have to pay about 4 euros per hour for the Internet...
/Sam
Dag 134 - Among students and albatrosses
Morsning!
-
Efter en lugn morgon drog jag mig ner mot stadens berömde universitet. Den här gången var det Michelles kompis Hannah som fick agera guide. Universitetet var grymt vackert, ungefär som ett slott. Påminde om Harry Potters kära Hogwarts faktiskt.
-
Drog mig hem för att hinna med en tur ut i det fria. På programmet stod albatrossar, sjölejon, sälar och pingviner. Albatrossarna var mest imponerande, oerhört mäktigt att se dessa giganter som cirklade ovanför ens huvud i 100 knyck. Tydligen var detta den enda platsen i världen där albatrossar häckade på "fastlandet" - nog tycker jag att Sydön allt låter som en ö, därtill låg häckningsplatsen på en utskjutande halvö...
Deras första flygtur är tydligen sisådär 5 år, efter att ha lämnat boet lever de helt och hållet ute till havs där de cirklar mellan Nya Zeeland och Chile, innan de tillslut återvänder till torra land för att häcka. De har en vilopuls på 65, en puls på 67 under flygturen medan den stiger upp till 200 när de promenar! Ganska lustigt att se deras klumpiga försök att gå, vanligtvis tog de inte mer än fem taffliga steg innan de satte sig ner för att vila...
-
Förövrigt vann jag en av mina första löpdueller idag. Har nog aldrig känt mig så lätt i steget - det gick bara så mycket bättre att springa när man hade ett rytande sjölejon på 400 kilo i hälarna.
-
Väl tillbaks på kvällen roade jag mig med att fota gamla kyrkor i mörkret. Resulatet ser ni lite längre ner!
Over and out.
/Sam
Dag 133 - Dunedin
-
Idag kom jag äntligen ifrån Queenstown. Destinationen var Dunedin, som betyder Edinburgh of the South keltiska. Det var hit skottarna bosatte sig när de kom till Nya Zeeland. De blev rika på guldhandeln, och kunde därför smälla upp byggnader som liknade de i deras kära hemland.
-
Det första som hände på eftermiddagen var en tur på Cadburys, som gör den godaste chokladen på denna sidan ekvatorn. Ganska intressant att se hur chokladen görs, dessutom fick vi gott om smakprover. Vi fick även veta att genom att komma ihåg infon kunde man senare vinna mer choklad. Genom att ropa först/högst ropa det rätta svaret kunde man vinna ännu mer choklad. Med choklad som lockbete hade jag försökt komma ihåg allting, och som ni vet är jag varken tyst eller trög när det gäller att tjöta. Jag kan avslöja att jag mådde ganska dåligt när vi väl var klara med turen...
-
Dunedin är övrigt Nya Zeelands studentstad, så när jag berättade för Michelle att jag var påväg hit var hon inte sen att berätta för sina kompisar att jag var på g. Därför trallade jag hem till en av Michelles barndomskompisar efter chokladturen. Middagen stod på bordet när jag anlände, inte helt fel!
Efter middagen blev jag, enligt min ganska dåliga vana, fast på ett Internetcafé halva natten. Hittade ett galet skönt Youtube-klipp på Premier Leagues roligaste spelare, Jimmy Bullard, som lirar i Hull City. Enjoy!
http://www.youtube.com/watch?v=ukn0D5DLYxg&feature=related
-
Over and out.
/Sam
Dag 132 - Yet another day in Queenstown...
-
Planen för dagen var att ta en buss som lämnade hostellet klockan 8. Efter att ha vaknat upp av solskenet genom fönstret kollade jag på klockan, som visade 10. Jag gick till receptionen och möttes av ett "Hi Sam!", som jag besvarade lite trött.
"Eey, weren't you suppose to be on the Magic bus this morning?"
"Yep, I was!"
"Dude... You missed the bus with like two hours! Well...Yet another night then I guess...?"
-
Eftermiddagen spenderades med ett gäng tyskar på stranden, vädret var strålande. Vattnet i sjön är däremot inte direkt badvänligt...
Efter stranden lattjade jag lite fotboll med kameruneanen, tysken och en arab. Tidigare på morgonen hade städaren på hostellet frågat mig om jag inte villa köra lite låtar med honom, naturligtvis kunde jag inte säga nej till det. Kul att han frågade igen - Time of Your Life, When You Say Nothing at All och Here Without revs av! Det mesta finns inspelat, så någon gång lovar jag att slänga upp lite grejer här på bloggen!
Rugbykids, Queenstown, New Zealand
Queenstown, New Zealand
Queenstown, New Zealand
Jammin'! Queenstown, New Zealand
-
Over and out.
/Sam
Dag 131 - Andra dagen i Milford
-
Eftersom jag skippat sovsäcken och inte fått något täcke, sov jag i endast ett tunt sovlakan. Någon hade öppnat fönstret, så jag vaknade halvt stelfrusen alldeles för tidigt. Utnyttjade dock detta tidiga uppvaknande till att fota lite i fjorden under dagens första timmar. Fortsatte dagen med att fiska och snurra runt lite i bushen, innan jag drog på lunch på byns enda restaurang. De sålde lite vykort, som jag stod och beundrade. Drog sedan tillbaka till hostellet där en kille började prata med mig angående fisket, varpå han berättade att han brukade komma ut hit och fylla på lite vykort. Jag berättade att jag precis köpt ett utav dem och att jag tyckte de var oerhört vackra, varpå han tackar - jag hade stött på fotografen till vykorten jag just beundrat!
-
Han följde med ner till vattnet och tog även lite foton på mig när jag fiskade. När jag sa hejdå stack han till mig ett paket med hela samlingen vykort han hade, snäll kille det där!
På eftermiddagen klev jag på bussen till Queenstown, där jag checkade in på hostellet jag redan spenderat för mycket tid på. Inte nog med att jag fick samma rum - utav de åtta bäddarna var bara en ledig - samma som jag tidigare ockuperat!
Breathtaking...Milford Sound, New Zealand.
Ojsan hoppsan! Milford Sound, New Zealand.
Milford Sound, New Zealand.
Some random fish - Milford Sound, New Zealand.
"Tourists will come to far famed Milford Sound in large numbers to see one of the many wonders of New Zealand"
Milford Sound, New Zealand.
Den vita randen beror på trädlavin - de översta träden har helt enkelt gett vika och dragit med sig de andra ner!
The white line reveals a tree avalanche. Milford Sound, New Zealand.
Trout! Milford Sound, New Zealand.
There's probably gonna be worse days in life! Fishing in Milford Sound, New Zealand.
The friendly postcard guy.
Milford Sound, New Zealand.
On the way back to Queenstown.
My lovely bed in Queenstown!
-
Over and out.
/Sam
Dag 130 - Milford Sound
Morsning!
-
Alldeles för tidigt gick bussen ner mot Milford Sound. Resan i sig var en upplevelse - den räknas som en utav världens vackraste bilfärder. På vägen åkte vi förbi de berg som agerar Dimmiga Bergen i Sagan om Ringen-filmerna. Vi stannade för att ta lite foton i en damm som gav fina reflektioner av bergen, men något annat fångade då mitt intresse. I den lite större dammen gick det knappt att få några reflektionsbilder - vattnet var fullt av ringar efter vakande öringar! I det kristallklara vattnet kunde man lätt räkna till ett halvt dussin fina fiskar som gled runt och mumsade på kryp i ytan...
-
Väl i Milford drog vi ut på en kryssning i fjorden. Träffade på en Kungsbackakille som även han gjorde kryssningen. Alltid skönt att prata lite svenska som omväxling!
-
När de andra åkte tillbaka till Queenstown checkade jag in på hostellet. Jag frågade om det fanns några fiskemöjligheter, och det skulle visa sig att ett stenkast från hostellet forsade en strid ström fram. Spenderade eftermiddagen med att fiska här. Efter att ha satt min alldeles för dyra Rappalawobbler var jag även tvungen att korsa strömmen, som nådde upp till midjehöjd. Inget jag vill rekommendera, smältvatten från glaciärer har en tendens att vara lite småkyligt... Hade på en fin öring, som jag dessvärre tappade.
-
På kvällen ställdes jag inför ett stort dilemma. Planen för kvällen var att ta lite skymningsbilder på fjorden - men helt plötsligt hade öringen blivit som galen i strömmen! I varje kast var det en fisk som följde efter, och lyckades även kroka två mindre fiskar - jag var helt enkelt tvungen att göra ett val mellan de två stora intressena foto och fiske. Resultatet kan ni nog ser här nedan - det var kanske inte helt fel val trotsallt...
-
Förövrigt höll jag på att bli av med mina fiskegrejer. När jag drog ner till fjorden och fotade hade jag fiskegrejerna med mig, men dessa lämnade jag i strandbrynet, för att slippa släpa runt på dem när jag fotade. Dessvärre blev jag så inne i fotandet att jag glömde bort fiskegrejerna, och när mörkret väl fallit var det omöjligt att hitta dem. Jag fick höra från några lokalbor att tidvattnet snart skulle svepa in, och då hade det bara varit att säga hejdå till all utrustning. Som tur var fick jag stannat en bil och bett den lysa ner mot stranden, och i en ljusstrimma mellan buskagen kunde jag skymte en plastkasse 200 meter ut på sandslätten. Puuh!
-
I letandet träffade jag även på ett gäng glada britter, som jag tog en biljardmatch med. Efter matchen promenerade jag hem till hostellet i mörkret, och det var med största säkerhet den vackraste kvällspromenade i mitt liv. Ovanför mig lyste stjärnorna och månen, himlen och luften var lika klar som den varit i den mongoliska vildmarken. Runtom mig kunde jag se konturerna av bergstoppar, en del runt 2000 meter höga. Helt plötsligt började ännu en stjärnhimmel tändas runtom mig - i dikena, i buskarna och i lövtaket gjorde tusentals lysmaskar sitt för att lysa upp min väg hem.
-
Resans minsta fangst!
Milford Sound, New Zealand.
Lekt lite med fargerna... Milford Sound, New Zealand
Ett gang glada britter!
-
Over and out.
/Sam
Dag 129 - Stuck in Queenstown...
Morsning!
-
Eftersom min kamera nu anlänt kunde jag dra mig ner till Milford Sound. Detta fjordlandskap, som ofta räknas till en av de mest sceniska platserna på jorden, var en av de platser jag drömde om att komma till under mina sena, omogna tonår.
-
Jag hade inte bokat in mig på någon resa, utan hade tänkt att lifta mig åt det hållet, vilket gick sådär. Jag fick skrivit min skylt, men sen så jag gick jag mest runt och drällde som vanligt. Jag träffade även på Bella och Isabelle, som jag träffade på på färjan till Picton för några veckor sen. De hjälpte glatt till att käka upp resterna av öringen - fisken fick högsta betyg igen!
-
När jag väl packat och var redo att lämna var det redan sen eftermiddag, men eftersom det inte fanns några bäddar kvar på hostellet längre var jag så tvungen att lämna. Just som jag skulle lyfta upp min packning kom receptionisten och berättade att de fått en avbokning, vilket gjorde valet enkelt. Jag stannade en till natt, och bokade istället in mig på en tidig buss till Milford morgonen därpå. Eftersom jag ville stanna lite längre på det som sades vara en utav världens vackraste platser, arrangerade jag med resebyrån så att jag kunde stanna över natten, för att åka hem med nästföljande dags dagstur.
-
Förövrigt har jag glömt att nämna min halvgalna, rugbyspelande rumsgrannar som jag delat rum och kroppsodör med under större delen av veckan - Harry och Ben! Sköna typer det där, även om de kanske tedde sig lite omogna ibland - de var ju trots allt bara 19. De käkade proteinpulver och spände bicepsen i spegeln - galet löjligt!
En premiarbild pa mig sjalv med den nya kameran.
En premiarbild pa en norrmann.
Queenstown, NZ. Lite smakar ar man allt!
Queenstown, NZ.
Bella och Bella.
Mammas pojke.
Queenstown, New Zealand.
Queenstown, New Zealand.
I just couldn't resist asking her for a pic. It's been so long since I took pics with asians! Queenstown, New Zealand.
-
Over and out.
/Sam
Dag 128 - Sixth day in Queenstown...
Morsning!
-
Efter att ha glassat lite i solen före middagstid var det dags att tillaga min öring. Över på lunch kom Victoria, en välskapt dalmas som tidigare sagt att hon hatade fisk. Jag lyckades dock övertyga henne med en grillad öring att så inte var fallet - grymt kul!
På posten kom det en välkommen liten leksak idag - min kamera! Med oerhörd försiktighet satte jag ihop grejerna och började fota. Jag gav mig upp på toppen och fotade Queenstown i skymningsljuset. Dessvärre hade jag inget stativ, men resultatet kan ni se här nedan!
Här kommer ett recept du inte kan misslyckas med!
Du behöver:
- En styck öring, rensad, utan hövve, och snittad på ena sidan ryggraden - gå så långt in du kan komma utan att gå igenom skinnet på ryggen.
- En grill. Eller eld. Eller ugn (men då får man inte leka med elden, som är halva grejen).
- Två nävar havssalt.
- Överdrivet mycket peppar.
- En vitlöksklyfta.
- Nån italiensk kryddmix.
- Sjukligt mycket smör.
- Så mycket citron som det går att få plats med i öringen.
Börja med att snitta lite fina jack i köttet på öringen, så att smaken går in lite bättre. Släng in två nävar havssalt och gnid in i köttet - det kan aldrig bli för mycket salt! Peppra och på med kryddmixen på båda sidor. Skär vitlöksklyftorna i små bitar och lägg in. In med två rejäla skivor smör, själv brukar jag ta så mycket att det får mig att skratta (överflödet rinner ändå bort). In med så många citronskivor det bara går - en hel citron brukar vara lagom. Häll på lite färdigpressat lime/citronsaft om du ändå har en flaska som skräpar i kylen. Linda in hårt i mycket folie (min är alltid så sprängfyllt med citron att jag måste ta ett par varv) och släng på grillen. Lägg fisken gärna på rygg till att börja med, så att inte allt gött rinner ut. Grilla den sedan på var sida ett tag. Kan med fördel glömmas på grillen ett bra tag, men är i regel klar när köttet mer eller mindre ramlar av benen. Ackompanjera gärna med potatismos och en vass falujänta.
-
Bon appetit!
Over and out.
/Sam
Dag 127 - Fifth day in Queenstown...
Morsning!
-
Hade på morgonen tänkt att drilla ett par öringar. Det blev varken morgon eller öring!
Drog till ett Internetcafé innan fisketuren och snackade lite med bror Daniel, eftersom jag var tvungen att beställa lite mer grejer till kameran.
Liftade mig tryggt och säkert bort till fiskeplatsen, första bilen som jag visade tummen stannade. Killen förklarade att han också rest runt världen och liftat lite varstans, och nu betalade han bara tillbaka.
-
Fisket gick ganska dåligt, och när jag väl vände bort från vattnet såg jag en bil stå parkerad i närheten. I den satt en medelålders herre som ropade lite halvhögt, och när jag bad honom att upprepa pratade han bara ännu lägre. Jag var således tvungen att gå fram till honom i bilen, där (o)lustigheter tycktes pågå. Mannen tycktes frysa om händerna, för han var tvungen att värma händerna innanför byxorna. Bredvid honom låg en konstig tidning med killar som glömt ta på sig kläderna. Vilken lustigkurre!
-
Ett matchreferat från en multikulturell fotbollsmatch
Efter fisket blev det en rejäl, multikulturell fotbollsmatch. På den ena sidan mönstrades ett lag från Syd- och Centralamerika - Brasilien, Argentina, Chile, Columbia och Mexiko fanns alla representerade. Ett gäng Saudiaraber dök även upp, och fick lira med alla wannabe-Maradonas.
På den andra sidan mönstrades ett europeiskt lag, där undertecknad tog rollen som playmaker. I laget hade vi även lyckats få med en görbra kille från Uruguay, två stenhårda tyskar, en finska, fransmannen som ville vara kamerunean och hans arrogante landsman. Vi hade även en baskier som stred som om det gällde självständighet - ett Sydeuropeiskt svar på Nils, en stridsvagn som plöjde allt i sin väg. Alltid kul att ha en sån kille när man möter ett gäng Maradonas!
-
Trots tekniskt underläge lyckades vi, med en stark nordeuropeisk organisation, stå upp bra mot conquistadorernas ättlingar. Den ene benhårde tysken, som dessutom spelade barfotafotboll med skor, rensade undan både boll och ben därbak. Dennes landsman var en lika benhård dam, som hade ungefär dubbelt så grov benstomme som sydamerikanerna. Hon, tillsammans med den helgalne baskiern, härjade runt på mitten med motlägg och kapningar värdiga ett illisinnat derby i Hallands lägre reservlagsserier.
Framåt visade svensken en form som lovade gott inför sommarens drabbningar på Norvalla IP. Tillsammans med den vindsnabbe kameruneanen bildade denne ett målfarligt anfallspar - tror nog bestämt att de fyra första målen hade svensk-kameruneansk målskytt och assist... (Återigen - jag har nog aldrig lattjat med någon som är bättre än kameruneanen. Inte så konstigt kanske, senare under veckan berättade han att spelade i den tredje högsta ligan i Frankrike och tjänade 1600 euro i månaden på fotbollen...)
-
Vad slutställningen blev vet jag inte, men det var en oerhört jämn drabbning. Vi skänkte bort en blonderad saudier i 100-kilosklassen, vilket skulle visa sig vara ett taktiskt misstag. Han rörde sig som längst en meter från straffpunkten, men han höll undan alla som kom nära honom och hade dessutom ett dussin brassar och argentinare som sköt bollar i bröstet på honom. Han höll undan ett par killar, dämpade bollen med fläsket och sköt in både boll och målis i mål.
-
Over and out.
/Sam
Dag 126 - Fourth day in Queenstown
Morsning.
-
Ännu en härligt innehållslös dag. Tvättade, lagade mat, skrev ikapp lite gamla blogginlägg, satt i solen och gottade mig, tittade på teve med de andra i rummet, tog mig en tupplur mitt på dagen, försökte få tillbaka mina förlorade filmer utan resultat, drog till ett Internetcafé och bloggade lite och försökte till slut dra en öring - och vilken succe det blev! Efter att öringen var drillad gick jag bort mot en lägereld på stranden, där ett gäng lokalbor hade samlats. Gästvänliga som dom är bjöd dom genast in mig till värmen, där vi satt och pratade ett bra tag, innan kvällen blev sen och jag fick skjuts hem.
Over and out.
/Sam
Dag 126 - Third day in Queenstown
Morsning!
-
Planen för morgonen var ett fiskepass, men efter att ha gått upp och kollat på spöregnet sov jag ytterliggare ett par timmar med gott samvete. Efter handling och frukost begav jag mig ner mot stan, för att trycka i mig en monsterglass på ett café, för att kunna använda deras Internet. Ringde även företaget som jag köpte kameran av, som kom med den olustiga överraskningen att kameran inte skulle dyka upp hos dem förrän på onsdag (idag är det måndag, och jag kommer inte få grejerna förrän på fredag). Jag blev ju naturligtvis ganska bitter, eftersom jag pratat med en kille som tidigare sagt att varan skickas samma dag som beställningen görs, om varan finns i lager, vilket den gjorde. "Ja, men... vi har vårat lager i Singapore" var ursäkten jag fick.
-
Till en början var jag ganska bedrövad, eftersom jag nu är tvungen att vänta på grejerna till fredag och då inte kommer hinna upp till Auckland i tid. Efter att ha ringt till Mrjet var det hela löst - mitt flyg gick att omboka! Så nu kommer jag att spendera nån vecka till i NZ, så att jag verkligen får se det jag vill se och inte behöver hoppa över halva landet för att hinna till flyget. Snackade även med min kompis David via Skype ett bra tag, som nu befinner sig i staterna. Vill det sig väl möts vi upp där!
-
Drog och försökte landa en firre på kvällen, men det blev ingen middag den här gången heller. Drog vidare till ett gemytligt ställe här i närheten på kvällen, där städaren från vårat hostel bjöd på en lite akustisk konsert. Passade naturligtvis på att riva av Time of Your Life tillsammans med en utav killarna, det gäller ju att passa på när man får chansen...
Lake Wakatipu, Queenstown, New Zealand.
Lake Wakatipu, Queenstown, New Zealand.
-
Over and out.
/Sam
Dag 125 - Second day in Queenstown
Morsning!
-
Familjen var samlad på andra sidan jorden, så jag tjötade lite med dem på morgonen. Rådfrågade Daniel lite om kameraval, inget lätt beslut att fatta!
-
Eftersom jag nu var tvungen att vänta på en kamera insåg jag att jag inte skulle hinna upp till Auckland i tid, så det hela körde ihop sig ganska bra. Jag vill ju verkligen ha en fungerade kamera innan jag åker ner till Milford Sound, som ska vara en av de vackraste och mest fotogeniska platserna på jorden. Efter att ha ältat och dividerat fram och tillbaka och även ha spenderat en del tid på resebyrån, mådde jag tillslut så illa av alla bryderier att jag hoppade i sjön. Är det något som man kyla ner skallen och få en på andra tankar, så är det en sjö med smältvatten från glaciärerna. Brrr!
-
På kvällen blev det lite efterlängtad fotboll. Killarna kom från länder som hette konstiga saker Skåååt-Lann, Iing-Lann och Aaarrrrr-Lann, samt två fransmän som betraktade sig som kameruneaner. Förövrigt kan nog den ene killen från kamerun varit den bästa fotbollsspelaren jag nånsin lattjat med. Britterna, som alla förmodligen hade platsat i lagen därhemma i byn, blev så brutalt grundlurade gång på gång så att det var skrattretande. Han var ungefär dubbelt så snabbt, dubbelt så teknisk och hälften så liten som britterna - riktigt underhållande att ha en sån kille i sitt lag!
-
På kvällen ringde jag familjen igen, och den här gången slog jag till på en ny kamera efter att ha fått hjälp av Daniel. Det blev en Nikon D5000, med ett 18-250mm Sigma-objektiv. Det svider naturligtvis nu, men jag kommer nog ha mycket användning för den under många år. Förhoppningsvis får jag den om två dagar, per telefon garanterades det snabba leveranser!
Over and out.
/Sam
Dag 124 - First day in Queenstown
Morsning!
-
Sov ut för en gångs skull, riktigt skönt att slippa vakna av en gapande alarmsignal. Målet för dagen var att fixa en kamera, som gick ganska uruselt. Jag fick berättat för mig att felet på kameran förmodligen inte skulle innefattas av garantin, eftersom jag måste ha haft sönder den själv genom att ha suttit på den eller slängt den i marken, vilket jag inte ville kännas vid. Har ju dessutom haft den i ett hårt fordral alltid...
-
Var naturligtvis ganska bedrövad när jag kom hem till hostellet, jag var ju tvungen att ha en kamera under resan och om jag ville lämna in den skulle det ta upp till fem veckor...
Träffade på 3 landsmän på hostellet lite senare, som muntrade upp mig lite med pannkakor. Kändes naturligtvis bättre efter det!
-
Senare på kvällen drog jag ner till vattnet med Brian och Samantha. Brian är helt såld på fisket efter att jag landat och tillagat min egenfångade fisk, så jag gav honom lite tips för att komma igång. Bor man i Kanada som dom gör är det ju självklart att man måste fiska!
Over and out.
/Sam
Hoho!
Vill bara saga att jag antrar Lake Tekapos arliga fisketavling imorgon! Siktar pa att knacka rekordet pa regnbage i sjon, och darmed aven varldsrekordet - 17 kg!
-
Over and out.
/Sam
En till update...
-
Kan daremot komma med lite breaking news - Samuel Borjesson har just vunnit sitt livs forsta lopduell.
Den var mot ett 250-kilos rytande sjolejon som var sisadar 2-3 meter bort. Tank om man hade haft ett sant bakom sig som vansterback, tank vilka rusher det hade bjudits pa i Klass 2 Norra daa!
Over and out.
/Sam
P.S. Ska Magnus Larsson spela? D.S.
En liten update...
-
Over and out.
/Sam
Dag 123 - Lovely Wanaka!
-
Tanken för morgonen var ett fiskepass, istället sov jag ut och käkade en frukost med helt okej utsikt. Slog mig ner vid ett frukost med folk jag trodde att jag träffat förr, men den ena tjejen frågade mig lite skämtsamt om jag glömt min mössa när vi gjorde glaciärvandringen. Lite smått förvånad över att människan visste vem jag var svarade jag genast nej, men kom då på att jag faktiskt saknade min svarta mössa.
-
"Var den svart?" frågade jag.
"Ja, QuikSilver" svarade hon.
"Haha - då var det ju min mössa!" utbröt jag förvånat, och vi skrattade runt bordet åt sammanträffandet.
En utav killarna utbryter då "Jaha, då kanske någon hittade min t-shirt i Abel Tasman också!" lite skämtsamt.
"Var den brun?" skämtade jag tillbaka lite halvt, eftersom jag när jag gjorde vandringen någon vecka tidigare sett en brun t-shirt med ett Wellington-tryck på ryggen i den gigantiska nationalparken.
"Ja, faktiskt. Med Wellington skrivet på ryggen" utbrast han. Vi fick oss ett ganska gott skratt åt sammanträffandet vill jag lova!
-
Efter frukosten begav jag mig tillsammans med Brian, Samantha och en till kille till Stuart Landsborough's Puzzling World. Detta var ett slag illusionsmuseum som även hade en gigantisk labyrint i två plan, tydligen den första i sitt slag i världen. Det mest häpnadsväckande var ändå ett sjuhörnigt rum fyllt med ansikten på väggarna. Mandela, Beethoven, Lincoln, Van Gogh, Einstein, Moder Teresa och Churchill hade fått äran att bekläda väggarna. Fråga mig inte hur, men någon sätt var ansiktena urgröpta på ett sånt sätt att de tycktes växa ut ur väggen, och därför följde en med blicken var man än stod i rummet.
-
På eftermiddagen gick bussen vidare till Queenstown, där jag snabbt installerade mig på rummet, samt i hostellets bubbelpool...
-
Over and out.
/Sam
Dag 123 - Mot Wanaka
-
Lämnade Franz Josef i ottan för att bege mig mot Queenstown. Det första stoppet på vägen var Lake Mathewson, även kallad Mirror Lake, som vid bra väder ger en häftig spegelbild av Mount Cook, det högsta berget på den södra hemisfären. Vackert var det allt!
-
På väg mot Queenstown bestämde jag mig däremot för att stanna till i Wanaka över natten. Brian och Samantha, som jag träffat på tidigare på Magicbussen, gick också av här. Fantastiskt vackert var det, och både jag och Brian sa ganska omgående att vi kunde tänka oss att bo här. Någon gång på eftermiddagen hände dessvärre något olustigt med kameran och minneskortet blåstes, så korten ifrån gårdagens glaciärvandring och första halvan av dagen försvann. Dessa går som tur är att återskapa med diverse program, värre är det med 60-talet filmer runtom Nya Zeeland... Tar med mig minneskortet hem till Svealand och hoppas kunna återskapa filerna där.
-
Drog ner till Wanakas fiskeaffär ganska omgående, för att få lite tips och köpa lite nya drag. Tjejen som jobbade där skulle precis gå av sitt skift, och erbjöd mig skjuts ut till floden, som de flesta andra vattendrag i det här landet höll öring och regnbåge. Fångade en och tappade två små regnbågar, men jag hade även något större. Naturligtvis kastade jag bort mina nya, alldeles för dyra drag.
-
När mörkret fallit påbörjade jag en lång vandring hemåt i månen och stjärnornas sken, men ganska snart såg jag ett par strålkastarljus i fjärran och kunde inte låta bli att höja tummen. Några sekunder innan bilen stannade fick jag se en livs levande pungråtta, men ett dunkade ljud från däcken sade mig att han inte var helt kurant senare på kvällen...
Wanaka.
Clutha River, Wanaka.
Rainbow Trout, Clutha River, Wanaka.
Fisherman Sam - a pic for future grandkids! Clutha River, Wanaka.
-
Over and out.
/Sam
Dag 122 - Glaciärvandring i Franz Josef
Howdy! I've finally uploaded all the pics from the the Alex Knob hiking, so just scroll down and enjoy. Unfortunately, the pics from todays glacier hike is currently on a damaged memory card, which I will try to restore once back in Sweden.
-
Morsning! (Mängder av läckra bilder till det förra inlägget finns nu uppe. Dessvärre ligger bilderna till detta inlägg på ett minneskort som är lite skadat och som jag kommer försöka fixa när jag kommer hem. Ledsen för den dåliga uppdateringen, det har varit mycket på sistone och lite resande, jag brukar ju skriva inlägg och välja bilder när jag har dötid på bussarna - men snart är allt som vanligt med uppdateringen!)
-
Idag hade jag bokat in mig på en svindyr glaciärvandring, som skulle uppta större delen av dagen. Hade på förhand fått ett tips från en kille på hostellet om att se till att komma i grupp 1 eller 2, som skulle hålla ett högre tempo än alla andra. Detta var planen dagen innan, men då gårdagen gjorde sig rejält påmind i varje steg valde jag att lägga mig i den betydligt mer bekväma grupp 4. Detta gjorde ju att jag kunde fota desto mer.
-
Grupp 4 tycktes bestå av människor som aldrig satt sin fot utanför gatlyktornas sken eller på en idrottsanläggning, vilket fick tempot att påminna mer om ett rulatorrace än en vandring. Dessutom fick inte grupperna stöta på varandra, eftersom detta skulle ge ett intryck nerifrån dalen att man ledde upp stora folkmassor på glaciären. Detta gjorde att vi tog en oskäligt lång lunch, för att sedan bli stående i en skreva i dryga timmen. När vi stod där och hade börjat frysa och bli otåliga allihopa, då hälsade regnet på med dunder och brak. Nog för att det var en häftig upplevelse, men 800 spänn var det inte värt. Marken ägs av en gammal Mauri-stam, och tydligen så betalar företaget (som har monopol på verksamheten) miljoner och åter miljoner för att bedriva verksamheten där. Enligt guiden behövde väl stammedlemmarna knappt röra på arslet, och kunde äta Crayfish (finaste matfisken) 3 gånger om dagen om dom så ville...
-
Efter vandringen blev det lite Sagan om Ringen, innan jag äntrade byns kareoketävling. Tror det var en smått fenomenal tolkning av Elvis klassiker "In the Ghetto", i kombination med ganska magert motstånd, som gjorde att Värösonen tillslut slutade på en andraplats.
(Inte mina bilder - not my pics!)
Over and out.
/Sam
Dag 121 - Hiking upp till Alex Knob
Morsning! (Bilder till de andra inläggen finns nu uppe, men bilder till det här kommer när tid finns. Det finns alldeles för mycket som ska se och upplevas för att ha tid med bloggandet!)
-
Planen för dagen var en glaciärvandring, men eftersom jag missat med betalningen dagen innan hade min plats blivit fylld av någon annan. Istället fick jag tips om en annan vandringsstig upp på en bergsknalle, som dessutom var helt gratis. Vandringen var ganska häftig får jag säga, men även ganska ansträngande. På en del ställen var det mer klättring än vandring, speciellt då stora träd låg huller om buller längs med vandringsstigen. Lunchen intogs med utsikt mot en glaciär på andra sidan dalen, vilket inte var helt fel. Toppen var höljd i moln, så utsikten var väl ett par meter däruppe.
-
7 timmar senare var jag nere på marken, och totalt hade jag väl träffat på sisådär 7 pers under hela vandringen. När jag väl var klar fortsatte jag bort mot glaciären, och till en sjö där bergstopparna speglades i vattenytan. Ytterliggare en 10 minuter därifrån fanns en häftig hängbro, som korsade det iskalla glaciärvattnet. Efter lite drygt åtta timmar till fots liftade jag tillbaka med ett par Shanghai, och genast kom ju Kinavistelsen på tal. Det visade sig att jag sett en hel del mer av landet än de gjort...
-
Väl tillbaka på hostellet var planen för kvällen en fisketur, detta gick dock inte så vidare bra. När jag kom in i teve-rummet ser jag att Monty Python rullar, och naturligtvis kunde man inte säga nej till det. Vill minnas att jag han garvade gott till ett par skämt, men sen vaknade jag upp och insåg att alla var borta. Klockan var elva, och jag hade sovit som en stock i fem timmar... Efter detta var jag naturligtvis klarvaken, och spenderade därefter halva natten med att förse er med lite läsning och bilder!
Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
Jag har atit korvmackor med samre utsikt! Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
Tobbe, du kan ju visa pippifaglarna for Jim pa mandag!
Franz Josef, New Zealand
Don't stumble! Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
Val uppe pa toppen var beloningen en fantastisk utsikt och en valvardad frisyr! Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
Franz Josef, New Zealand
-
Over and out./Sam
Dag 120 - Kajakpaddling
Morsning!
-
Idag gick resan ner mot Franz Josef, där glaciäraktiviteter väntade. På vägen stannade vi först till på ett ställe som växt fram under guldrushen, där man fick kolla på en liten utställning om svunna tider och även prova på guldvaskning, om man nu kände för att slösa pengar.
-
Nästa stopp var däremot helt i min smak - ett slags vildmarksmuseum! En Nya Zeeländare som såg ut att vara kapabel att döda diverse djur med händerna hälsade oss välkomna, och berättade kort om området och dess historia. "Here, men were men, and sheep were scared - none of those caffe-latte-drinking-croissant-sucking-metrosexuals you'll see up in Auckland" sa han stenhårt med sin breda, smått oförståeliga Kiwi-dialekt. Inne på museet visades en film om hur kolonisatörerna ville liva upp landskapet med lite rådjur och medhavd växtlighet, vilket fick hela ekosystemet att kollapsa. Rådjuren förökade sig så hejdlöst att man fick betalt för att skjuta dem, och det hela utvecklades till en hel verksamhet där helikoptrar användes för att fånga skadedjuren. Hårda grabbar var det allt, helikopterföraren åkte ovanför det springande djuret och när han var tillräckligt nära kastade sig en kille ut i farten, och brottade helt enkelt ner djuret.
-
Väl i Franz Josef ägnade jag kvällen åt en kajakpaddling i sjön. Hade med mig fiskegrejerna och fiskade en stund innan kajakpaddlandet, dessvärre fick jag inte ha med mig grejerna i båten. Sjön håller förutom grov öring och regnbåge en hel del havsvandrande lax.
Trots uteblivet fiskafänge var det en förträffligt trevlig kväll. Ganska fridfullt att glida runt på den nästintill spegelblanka sjön, samtidigt som solen sänkte sig över snötäckta toppar i fjärran.
-
Förövrigt är jag lite smått förälskad. Det vackraste jag någonsin skådat faktiskt, och det hittar man här, nära och lättillgängligt på andra sidan jorden. Nya Zeeland kallas min flamma!
Varldens basta busschauffoer med varldens basta musiksmak!
En san har fisk tanker jag landa den har resan...
Over and out.
/Sam
Dag 119 - Öringlycka!
-
Idag var en resdag, ifrån Nelson till Greymouth, som ligger på Sydöns vackra västkust. Här fanns i stort sett ingenting av intresse, förutom en flodmynning som jag testade resultatlöst. Skulle man däremot vilja betala ett ockerpris för en av världens finaste tågresor, då är det här man ska göra det. Tåget "The Tranz-Alpine" går från Greymouth på västkusten till Christchurch på östkusten, och korsar således bergskedjan Sydalperna. Jag måste erkänna att jag är galet sugen på att åka denna. då det tydligen är bland det häftigaste man kan uppleva på räls. Dessvärre kostar biljetten 1000 spänn tur och retur, vilket är ganska saftigt för ett par timmar på ett tåg. Turistfälla?
-
Resan till Greymouth var ganska trevlig, speciellt eftersom jag äntligen fick utdelning för mitt slit vid vattnet. Vi hade ett halvtimmesstopp på ett litet café, och eftersom det aldrig är långt till närmaste vattendrag här frågade jag helt enkelt på cafét vart jag kunde blöta linan någonstans.
-
En halvtimme senare kom jag springandes med en lovlig öring i plastpåsen. Dessvärre var jag tvungen att rensa den, och det enda rinnande vattnet jag kunde nå var ju det i handfatet på herrarnas...
-
På vägen stannade vi även till på två fina utkiksplatser, som ni kan se på bilderna nedan. På kvällen blev det grillad öring för min del, oerhört gott! Tillagad hel i folie, snittad så djupt det gick och fullproppad med citron, smör, salt, peppar och örter. Kändes ganska lyxigt att tillaga den där på hostellet, när andra käkade torrt bröd eller nån wokad grönsaksgegga...
Over and out.
/Sam
