Backpackpackers

Morsning!
-
Det var med viss nervositet jag äntrade Stansteads flygplats. Jag hade vägt mitt bagage till omkring 40 kilo hemma hos Ashley och Katie, dessvärre tillät Ryanair bara 15 kilo invägt bagage plus 10 kilo handbagage. Min lösning var att plocka på sig så mycket kläder som bara var möjligt, samtidigt som jag satte mitt hopp till att handbagaget inte skulle vägas. Efter en lång, svettig stund på ett trångt toalettbås klev jag ut som en svettig Michelin-gubbe. På mig hade jag alla mina underkläder, två par shorts, ett par jeans, ett par regnbyxor, lite drygt tio t-shirts, en tjocktröja, en jacka, handduken virad runt benen samt alla fickor proppade med böcker, krimskrams, kamera samt ett portabelt shackbräde. Kan säga att jag bjöd på en hel del skratt när jag kom fram till säkerhetskontrollen där man skulle ta av sig allt förutom en t-shirt på överkroppen, samt tömma fickorna...
-
Efter en varm och klaustrofobisk flygresa med kopiösa mängder pungsvett landade jag på Säve flygplats. Jag kan erkänna att det var med en blänkande vätska i ögonvrån som jag blickade ner över skärgården och det gröna landskapet när vi gick ner för landning. Efter resans slappaste passkontroll fick jag återigen återse mina kära föräldrar. Kan säga att det inte blev sämre med blödigheten då! 
-
Det var däremot inte raka vägen hem som gällde. Först tog vi en sväng ner till vår svenska "atlantkust", där jag doppade händerna innan vi fortsatte resan hemåt. Det innebar ju att resan hade tagit mig runt den norra hemisfären landvägen - från Sveriges västkust, till Kinas Stilla Havskust samt från Los Angeles till New York - ett varv runt jorden i ordets rätta bemärkelse!
-
Jag tror jag har skrivit av mig som jag har gjort på den här bloggen, så jag låter bilderna tala för sig själva nu. Tack för att ni följt med på min resa!
-
Over and out.
/Sam