Dag 97 - Grottäventyr
Morsning!
-
Efter en natt med kass sömn begav jag mig för att käka lite frukost. Ett stort glas kall mjölk, en rejäl cheeseburgare med pommes och två toast fick bli en bra start på dagen. Därefter bar det av tillbaka till familjen, där Li befann sig. Han hade köpt sin biljett till Manila och hävdade att biljetterna började ta slut, så jag bestämde mig att fixa min efter en stund på stranden. Sagt och gjort, tog en tupplur och några dopp nere på Puka Beach innan jag begav mig till staden och fixade biljetten. Inga problem, 270 kronor som tidigare och samma flyg som Li tillbaks till Manila.
-
När biljetterna var fixade begav jag till två grottor i närheten av mitt boende, Bat Cave och Crystal Cave. Lejde två lokala killar, sisådär 18 och 10 år gamla, för att guida mig till grottorna. Dessvärre hade det blivit mörkt när vi väl kom dit, och klättringen nerför var inget för en strandad säl som mig. Killarna jag hade med mig studsade nerför stenarna i sina flipflops medan jag kanade på arslet med mina nytvättade, vita shorts och tycktes halka så fort jag nuddade marken med mina löparskor. Det höll på att gå riktig illa för den äldre killen, som råkade snubbla till och först fick stopp med halva kroppen hängades ut över en klippkant - nedanför var bara ett stort, skrämmande mörker.
-
Här bestämde jag mig för att det var dags för mig att vända, vilket var klokt då det påminde om en räddningsinsats att få upp mig som det gjorde. Då det under första hälften av grundskolan alltid krävdes två personer på motsatt sida mig på gungbrädan, föll det sig ganska naturligt att jag höll mig borta från allt var klättring hette under uppväxten. Ljudet från hären av fladdermöss dög förövrigt ganska bra för min del, ekot av fladdrande och skrik därinne i mörkret fick mig att rysa ganska ordenligt...
-
Crystal Cave var en ganska liten, pensionärsvänlig grotta som jag kunde ta mig in i. Namnet är väl något vilseledande, men visst glittrade det lite när man lyste på klippväggarna där. Även Li hade nu flyttat in hos familjen, så han lagade mig lite kvällsmat och berättade sin livshistoria, som är bland de mest intressanta jag hört. Därefter blev det enligt sedvanlig ordning lite svenskhäng på Bom Bom.
Bolabog, Boracay
Nytt hotellkomplex... Boracay
Bortom turiststraken, Boracay.
Kids, Boracay
Sparka inte in i stenar, det kan gora ont! Boracay
Frukost, Boracay
Mickans lilla pojke, dagen efter! Boracay
Ilig-Iligen, Boracay
Bat Caves, Boracay
Den har bilden aer tagen uppfor, vilket kanske sager lite om lutningen... Bat Caves, Boracay
Som ni ser var det mitt tempo som koerde slut pa lillkillen till vanster!
Bat Caves, Boracay
Crystal Cave, Boracay
The One and Only - Hågis, Bom Bom, Boracay
Over and out.
/Sam
-
Efter en natt med kass sömn begav jag mig för att käka lite frukost. Ett stort glas kall mjölk, en rejäl cheeseburgare med pommes och två toast fick bli en bra start på dagen. Därefter bar det av tillbaka till familjen, där Li befann sig. Han hade köpt sin biljett till Manila och hävdade att biljetterna började ta slut, så jag bestämde mig att fixa min efter en stund på stranden. Sagt och gjort, tog en tupplur och några dopp nere på Puka Beach innan jag begav mig till staden och fixade biljetten. Inga problem, 270 kronor som tidigare och samma flyg som Li tillbaks till Manila.
-
När biljetterna var fixade begav jag till två grottor i närheten av mitt boende, Bat Cave och Crystal Cave. Lejde två lokala killar, sisådär 18 och 10 år gamla, för att guida mig till grottorna. Dessvärre hade det blivit mörkt när vi väl kom dit, och klättringen nerför var inget för en strandad säl som mig. Killarna jag hade med mig studsade nerför stenarna i sina flipflops medan jag kanade på arslet med mina nytvättade, vita shorts och tycktes halka så fort jag nuddade marken med mina löparskor. Det höll på att gå riktig illa för den äldre killen, som råkade snubbla till och först fick stopp med halva kroppen hängades ut över en klippkant - nedanför var bara ett stort, skrämmande mörker.
-
Här bestämde jag mig för att det var dags för mig att vända, vilket var klokt då det påminde om en räddningsinsats att få upp mig som det gjorde. Då det under första hälften av grundskolan alltid krävdes två personer på motsatt sida mig på gungbrädan, föll det sig ganska naturligt att jag höll mig borta från allt var klättring hette under uppväxten. Ljudet från hären av fladdermöss dög förövrigt ganska bra för min del, ekot av fladdrande och skrik därinne i mörkret fick mig att rysa ganska ordenligt...
-
Crystal Cave var en ganska liten, pensionärsvänlig grotta som jag kunde ta mig in i. Namnet är väl något vilseledande, men visst glittrade det lite när man lyste på klippväggarna där. Även Li hade nu flyttat in hos familjen, så han lagade mig lite kvällsmat och berättade sin livshistoria, som är bland de mest intressanta jag hört. Därefter blev det enligt sedvanlig ordning lite svenskhäng på Bom Bom.
Bolabog, Boracay
Nytt hotellkomplex... Boracay
Bortom turiststraken, Boracay.
Kids, Boracay
Sparka inte in i stenar, det kan gora ont! Boracay
Frukost, Boracay
Mickans lilla pojke, dagen efter! Boracay
Ilig-Iligen, Boracay
Bat Caves, Boracay
Den har bilden aer tagen uppfor, vilket kanske sager lite om lutningen... Bat Caves, Boracay
Som ni ser var det mitt tempo som koerde slut pa lillkillen till vanster!
Bat Caves, Boracay
Crystal Cave, Boracay
The One and Only - Hågis, Bom Bom, Boracay
Over and out.
/Sam
Kommentarer
Trackback
