Dag 24 - Kyla och vacker ödemark
Dag 24 - Kyla och vacker ödemark
-
Efter lite smärre problem med värmen i våran ger vaknade vi alla upp vid åtta-tiden. Vi hade lite svårt att hålla temperaturen stadig, den pendlade mellan frostgrader och bastuvärme. Nattens höjdpunkt för egen del var när veden tog slut och jag fick bege mig ut på jakt efter vedhögen i -30 grader, nyvaken och frusen. Familjens hund hade inte fått komma in i värmen, utan låg där och andades tungt i kylan...
008
Vårt boende för natten.
-
På dagens schema stod 9-10 timmars skumpig bilresa genom ödemarken. Landet brukar klassas som världens mest glesbefolkade land, vilket jag inte tvivlar på en sekund. Förövrigt går det 13 hästar på varje människa i det här landet. Det är fantastiskt att de kan leva på det sätt de gör i den här kylan och i detta karga landskap. Jag är riktigt imponerad!
Längs med färden kan man mest bara sitta och tänka tyst för sig själv och beundra landskapet. Just det där med att sitta tyst är ju nytt för mig, men det går faktiskt utomordentligt bra.
023
Enda gången det är risk för stopp i trafiken härute...
098
Hundar gnager av köttrester från en jakpäls.
-
Vi åt en god lunch på vägen, billig var den med. De flesta måltider kostar runt 15-20 kronor, prisläget är helt okej här.
Det som är lite jobbigt i bilen är att värmesystemet är ganska obefintligt, vi får färdas i frostgrader större delen av dagen. Våra tår har domnat bort under bilresan...
Längs med vägen fick vi även se ett gäng gamar och en hund som festade på en död jak.
130
I förgrunden syns en av dussintalet gamar.
195
En kanjon vi passerade på vägen.
236
En stelfrusen fisk som på något sätt letade sig in i våran ger. Någon mongol stack den i handen på Fabian innan vi kröp in i geren, utan någon som helst möjlighet att vi skulle kunna tillaga den... Om jag inte är helt ute och cyklar borde det vara en lake, torskbesläktad sötvattenfisk :)
-
Vid 7-tiden kom vi fram till geren, efter att ha kört lite vilse i mörkret i total ödemark. Alla var hungriga och såg fram emot kvällens middag, som bestod av en väldigt liten, mager soppskål. Ashley sammanfattade det hela ganska bra: "This can't be what they eat, they're all fat! This is like a supermodels meal!". Frågan är om det inte fanns en baktanke med fisken...
-
Efter maten ägnade vi oss åt kortspel och bokläsning. Natten var lika stjärnklar som den var igår. Mysfaktorn är ganska hög här inne i vår lilla hydda.
Imorgon väntar sovmorgon, för att sedan ge oss ut på hästryggen i vildmarken...
-
Over and out.
/Sam
Morsning!
-
Efter lite smärre problem med värmen i våran ger vaknade vi alla upp vid åtta-tiden. Vi hade lite svårt att hålla temperaturen stadig, den pendlade mellan frostgrader och bastuvärme. Nattens höjdpunkt för egen del var när veden tog slut och jag fick bege mig ut på jakt efter vedhögen i -30 grader, nyvaken och frusen. Familjens hund hade inte fått komma in i värmen, utan låg där och andades tungt i kylan...
-
Vårt boende för natten.
-
På dagens schema stod 9-10 timmars skumpig bilresa genom ödemarken. Landet brukar klassas som världens mest glesbefolkade land, vilket jag inte tvivlar på en sekund. Förövrigt går det 13 hästar på varje människa i det här landet. Det är fantastiskt att de kan leva på det sätt de gör i den här kylan och i detta karga landskap. Jag är riktigt imponerad!
Längs med färden kan man mest bara sitta och tänka tyst för sig själv och beundra landskapet. Just det där med att sitta tyst är ju nytt för mig, men det går faktiskt utomordentligt bra.
-
Enda gången det är risk för stopp i trafiken härute...
Hundar gnager på köttrester från en jakpäls.
-
Vi åt en god lunch på vägen, billig var den med. De flesta måltider kostar runt 15-20 kronor, prisläget är helt okej här.
Det som är lite jobbigt i bilen är att värmesystemet är ganska obefintligt, vi får färdas i frostgrader större delen av dagen. Våra tår har domnat bort under bilresan...
Längs med vägen fick vi även se ett gäng gamar och en hund som festade på en död jak.
-
I förgrunden syns en av dussintalet gamar på platsen.
En kanjon vi passerade på vägen.
En stelfrusen fisk som på något sätt letade sig in i våran ger. Någon mongol stack den i handen på Fabian innan vi kröp in i geren, utan någon som helst möjlighet att vi skulle kunna tillaga den... Om jag inte är helt ute och cyklar borde det vara en lake, torskbesläktad sötvattenfisk :)
-
Vid 7-tiden kom vi fram till geren, efter att ha kört lite vilse i mörkret i total ödemark. Alla var hungriga och såg fram emot kvällens middag, som bestod av en väldigt liten, mager soppskål. Ashley sammanfattade det hela ganska bra: "This can't be what they eat, they're all fat! This is like a supermodels meal!". Frågan är om det inte fanns en baktanke med fisken trotsallt...
-
Efter maten ägnade vi oss åt kortspel och bokläsning. Natten var lika stjärnklar som den var igår. Mysfaktorn är ganska hög här inne i vår lilla hydda.
Imorgon väntar sovmorgon, för att sedan ge oss ut på hästryggen i vildmarken...
-
Over and out.
/Sam
Kommentarer
Trackback
