Backpackpackers

Morsning! (Har nu firat min snabba uppkoppling med en bildkavalkad från Manila. Enjoy!)
-
Dag 100 - känns som om många av er inte trodde att den hemkäre pojkspolingen inte skulle bli borta så länge!
-

Li svängde förbi mitt hostell vid niotiden, och enligt avlagt löfte fick jag smaka på hans lasagne till frukost. Inte alls illa!
Vi drog ut på lite sightseeing i staden, och Li visade mig sin lilla tillflyktsort när han ville komma undan storstadsjäkten - en fiskuppfödningsanläggning! Och då snackar vi inte abborrar och mörtar, utan framavlade fiskar avsedda för oskäligt rika personer. Det fanns de firrar som gick på omkring 40 000 svenska...
Oturligt nog glömde Li ta med sig mina värdesaker, så jag var utan kameran på förmiddagen. Fanns förövrigt lite djur på stället, bland annat en liten Sibirian Husky-valp som jag övervägde att köpa till min hulda, hundhatande moder.
-
Efter detta spenderades en ganska bra stund på stadens akvarium, vilket var ganska maffigt. Köpte en klocka, en görläcker Swatchkopia som går rätt på sekunden. Kan inte ens se att den är fejk själv! För första gången på resan lät jag bli att pruta - hon la sig på 30 svenska kronor som utropspris...
Efter detta blev det två av stadens maffigaste katedraler, vilka var ganska imponerande. I den ena av dem fanns det en utställning om Filippinernas historia, och om hur världens kolonialmakter slagits om detta ö-land - grymt intressant faktiskt! Den första lyckade expeditionen över Stilla Havet i östligt riktning avseglade faktiskt från Filippinerna. Tidigare hade expeditionerna slutat på havets botten, och istället hade man valt att segla till Amerikat västerut. En hyffsad omväg vill säga...
-
Sen var det dags för en sista måltid på ett lokalt fik, innan jag skulle flyga vidare till Kuala Lumpur på kvällen. Eftersom det var dag 100 på min resa och det var Jackpot på det det filippinska lotteriet, var vi ju bara tvungna att slänga in en rad. Vem vet, kanske är man multimiljonär i pesos nu...
-
Allt som allt var det en riktigt trevlig dag, och Manila var inte alls så otrevligt som jag trodde att det skulle vara. Kan ju vara på grund av att vi rörde oss i överklassområdena och de gamla spanska kolonialkvarteren... Tydligen bor det 14 miljoner i centrala Manila, och sisådär 25 miljoner i hela storstadsområdet. De flesta av dessa människor bor i hus som inte hade dugit som vedskjul därhemma...